För sant för att vara bra.

Som en kung.

2012-01-23T00:45:00.000+01:00

Om det är en dag jag känner mig som viktigast så är det när jag fyller år. Löjligt glad är jag och tänker att "fan vilken tur att just jag föddes, va!". Och alla telefonsamtal med stolta mamma, och jag och mannen i mitt liv åkte ut till pappa och ena sidan av släkten i de mörka skogarna i Småland, firar födelseminuten med att åka ärevarv mellan granarna i pansarvagnen. Pappa som bakat tårta med maräng och ballonger hänger på väggarna och jag får blåsa ut ljus och gotta mig i glädje och presenter. Brushan, pappa och min karl spelar dataspel och dricker cognac. Sen blir det sent och sover i mitt gamla flickrum med randiga väggar och lavalampa. Tänker innan jag somnar på att jag och min käraste åker till Paris om några månader och dricker hutlösa mängder vin och äter ost och glider runt. Tack livet.

Bro montana

2012-01-11T01:13:00.003+01:00

Är den där elefanten i glasbutiken. Varför blir man alltid den.

Innerlig

2012-01-10T03:17:00.001+01:00

Staden väntade på mig, flera månader längtade den efter mig och en kram snabbt utanför stationen. Min bror. Min syster. Någonting som saknas, vi skrattar lite alla tre och röker cigaretter. Nervösa ögon och hoppas allt är lugnt, min syster tar upp sin telefon och ringer. Den här staden fick bära mina bördor som yngre, och jag vet att den önskade mig iväg därifrån just då. Gråter sedan tyst i taxin, min syster lutar sitt vänliga huvud mot min axel och jag vet att hon förstår. Vi delar samma historia och ibland en känsla av knytnäve i magen. Blinkande stjärnor dagen före jul och snabbt räknar träden utanför fönstret medan taxin kör på vägar jag inte ens minns vad de heter längre. Till synes en tickande bomb först, mitt hjärta som lugnar sig senare och mamma som räcker över semesterbilder från när jag och storebror var små. Jag i pappas famn på Ålandsbåten och alla tre på en annan bild. Det var året då de skiljdes och hon skulle för första gången inte få träffa sina barn på flera månader, hon gråter när hon berättar det. Min hand på mammas lilla rygg, lilla, lilla fågelkroppen. I det ögonblicket var jag inte längre rädd. Man kan rita linjer och kartor över var det startade men oftast kommer jag inte ihåg, en känsla av tomhet vissa dagar och andra dagar bara tacksamhet över det fina vi fått. Syskon. Mamma. Pappa. Allt som är vackert; önskar oss alla starka för att vi behöver det ofta, för kärlek att fylla ut allt emellan kaoset har vi. Somnade lugnt gjorde jag, lägenheten blev tyst precis som jag minns den från när jag var liten, allt tyst förutom radion som alltid stått på i köket på låg volym. Kände det trygga. Det som man längtade till när det inte var en bra dag, att tänka att man till slut låg i sängen och allt var lugnt; att allt var trygghet och väggar byggda av radiosurr och lätt snarkande ifrån varje rum. Den känslan.

Vida öppna ögon

2012-01-03T00:20:00.000+01:00

Det var en fin jul. Åkte med klumpen i magen och cigarettrökande på stationen. Mammas famn och tusen bröder och systrar, åh vad jag saknat er. Jag och min äldsta lillasyster Olivia gick nästan genom hela Nässjö och jag pekade på att där bodde jag, där blev jag och Alex jagade av snuten när vi lurade grannkidsen att hänga med oss och bränna av raketer in i kyrkan. Hoppas Gud förlät mig för det, förresten. Där rökte jag min första cigarett och där gick jag varje dag och där gömde jag och Elin oss fulla bakom stationen.

Något förvånad och en stadspromenad

2011-12-20T12:00:00.001+01:00

G i svenska. Hur fan hände det?
Det gör inte så mycket egentligen.

It ain't gonna save me

2011-12-01T23:54:00.001+01:00

Det här med övertramp. Oj, oj, OJ, vad många sådana man varit med om (och refererar gärna till prataomdet.se), mestadels snubbar men också tjejer.
En gång jobbade jag på en krog i en liten håla jag bodde i, där stod jag ofta i garderoben och tog emot fulla människors fula jackor. Så också denna kväll, då jag minns att jag ändå var ganska glad, pratade med folk och höll humöret uppe. Det kan hända att jag ofta tappar humöret på grund av en överhängande bitterhet men skit i det. Denna kväll så kom en tjej fram och ville lämna sin jacka, vi hade gått i samma grupp på Basement, ett ställe där man droppar av socfall och låter dem ligga och mögla tills de inte kan gå på socialbidrag längre. Hon och jag pratade en stund och jag vill minnas att hon var extremt full. Plötsligt tog hon mig på röven och liksom klämde åt. Min första reaktion var att dra fram lavetten, så som jag så många gånger innan gjort när snubbar ofredat mig sådär, så det gjorde jag. Hon gick skamset därifrån men innan hon gjorde det så sa hon någonting om att jag kanske kunde sagt det innan. Vadå innan? Herregud. Som att jag hade någon slags aura runtom mig som strålande sa "Ta på mig! Ta jättegärna på mig!". Nej, det hade jag inte. Det har jag fan aldrig haft heller för den delen.
Och så var det med det.

Häxgrönt

2011-12-01T00:08:00.001+01:00

Hur fan ska jag klara av de här sista grejerna i skolan? Trodde fan aldrig, dum som jag är, att IG i svenska B var nära till hands. Tydligen.Jaja.

Instead I'm stuck in a cab with a stranger, drank last night and I feel like shit

2011-12-01T00:03:00.001+01:00

Armé

2011-11-29T14:50:00.001+01:00

Har också blivit till en one man army och lägger hela jävla rättssystemet i en påse som jag bär runt på ryggen och visar folk. Här. Här. Här är det fel. Titta här. Man kan bli arg då, ibland blir folk irriterade för att man påminner dem om att skit existerar, jag blir arg för jag vill inte vara själv om att bry mig. En del blir också arga när man själv petar i reklam och säger att det här kanske är fel? Då är man en tant. Är ju ingen tant, jag vill bara inte svälja allt med hull och hår och fitta och kuk. Det är skönt att inte behöva göra det. Det är en välsignelse att skita i att göra det. Som när man på dagis fick in bruna bönor och isterband och man hatade just bruna bönor och isterband och man kanske var tvungen att äta det men sen så gjorde magen sitt och spydde upp skiten på hela dagistoaletten och då skämdes fröknarna för att de tvingat en att äta den där vedervärdiga maten. Ungefär så, förutom faktumet att ingen skäms.

Stick around

2011-11-29T14:47:00.001+01:00

Har blivit gråhårig. Pappa skrattade i luren och sa välkommen in i klubben, då både han och farfar och farfars far blev gråhåriga innan de fyllt 25. Tyder väl på karaktär. Eller så tyder det på sinnessjukdom. Man vet ju aldrig.

Och jag har då aldrig sett på maken.

2011-11-21T20:36:00.001+01:00

Kära och ärade män, bröder och kamrater.
Idag blev jag huvudvittne till något jävligt äckligt som i sin tur vittnar om mänsklighetens förfall. Ibland undrar jag hur man egentligen orkar. Var på en helt vanlig jävla lektion, närmare bestämt kulturhistoria, där brukar jag ha det trevligt och lyssna på min lärare som berättar om helt vanliga men antika hus och gamla filosofer och ibland om Nina Simone. Okej, fett.
En helt vanlig jävla rast sitter jag kvar i bänken, eftersom jag inte röker längre. De flesta andra i klassen satt också kvar, och en snubbe som jag har tyckt verkar vara ganska hyvens, ändå, börjar prata med några andra klasskamrater om Wiz Khalifas konsert igår, jag är också med och pratar en stund och sen frågar denne "hyvens snubbe" om de andra snubbarna såg The Game när han var i stan. Japp, jodå, det hade de allt gjort och han var så bäng, så bäng. Nog så.
Sedan berättar denna snubbe om den där 15-åriga tjejen The Game drog upp på scen och hur denne rappare försökte få av hennes behå, och alla var överens om att hon såg ut att inte vilja, men att hon till slut lät honom ta av den. Hyvens snubbe lade till att hon var riktigt sexig, nämnas bör väl att männen i klassen är en bra bit över 25 allihopa. Här har vi alltså detta scenariot: The Game, 32 år, vill ta av en 15-årings behå. Hon vill inte men han är påstridig och till slut får han av den. Okej, det är jävligt skevt och The Game verkar ju vara en riktig ultrapajas, men nu kommer det sjukaste.
Alla snubbar är överens om att tjejen, 15 år, som till exempel kunde vara deras lillasyster, inte egentligen ville men gick med på det ändå, varpå denna hyvens snubbe avslutar det med "Vilken skanky hoe."

Det första felet är lätt att hitta, äldre man vill se 15-årings bröst. Fel.
Det andra felet är också ganska lätt att hitta, hyvens snubbe cirka 28 tycker att tjej 15 är sexig. Fel.
Det tredje felet är häpnadsväckande lätt att hitta.

Snälla, snälla, snälla män. Ni vettiga, fina, logiska män jag känner, each one teach one. Lär era yngre och obildade släktemän om sunt förnuft och moral, för det verkar inte finnas så mycket kvar av den varan och så fort man själv vill vara med och lära dem ett och annat och kanske få dem att se saker ur ett större perspektiv, är man en morbid och frigid jävla feministfitta som "vill ta övej vääääjden!". Nej, det är värsta lugnt, men någon jävla måtta får det ju vara.

Morgonbön

2011-11-18T13:45:00.001+01:00

Fan vad fint det är att dricka kaffe, vakna och dricka kaffe. Förr var det dock inte så fint när man svassade in i vardagsrummet om morgonen och man såg pedofilgubben i fönstret mittemot. Nu har han varit borta i flera veckor, vi såg när polisen kom och hämtade honom tre dagar i rad. En kväll hällde vi upp två glas vin och släckte alla lampor i lägenheten, drog fram två stolar och följde med spänning gripandet. När de förde ut honom på gatan så råkade gubbjäveln se oss och slängde upp ett långfinger, då skålade vi och visade tummen upp. Hoppas han inte kommer tillbaka. En gång stod jag utanför porten och rökte en cigg mitt i natten, med ryggen vänd mot gatan. Plötsligt så är någon 10 cm ifrån mig och viskar "Heeeej".. det är han. Gubbjäveln. Jag ger honom min ondaste blick och slänger ciggen på honom, låser upp dörren i skräck och ser till att porten går igen och att han inte följt efter. Det är väl ett fint land det här. Det finns så mycket jävla as som skulle passa bättre på någon slags trofévägg, än ute i verkligheten.

Goldfinger

2011-11-17T23:50:00.001+01:00

Skrev prov i skolan. Skröt för mig själv innan, för att på något sätt peppa, om att jag har ju ganska lätt ändå, för att skriva. När jag väl satt där med uppgiften framför mig fick jag inte fram ett ord på papperet. Synd, tänkte jag. Självgodhet kommer ju mer sällan än ofta. Sedan skrev jag något om samhället och media och mental ohälsa och att jag skyller allt på vuxna människor. Det kändes skönt. Tills jag lämnat in det och kommit på att jag själv är en vuxen människa.Ja, ja, jag var iallafall ett barn tills jag inte var det. Nog så.

Junebug

2011-11-01T11:15:00.002+01:00

Med himlen och stjärnorna, för stort.Med blå skyar och solen genom fönstret, för stort.Med steg som är lätta och inte vara övertygad om katastrofen. Som satelliten störtar genom havet, träffar kanske inte just mitt huvud.Som med rasande hus. Som med att ta ett steg ut i gatan och inte bli överkörd. Hanterar inga stora ord bra men jag är lycklig nästan; hel nästan; stort svart hål i magen fortfarande, men nästan.

2011-11-01T10:22:00.003+01:00

Läser Nelly Sachs, uppenbarelser på rad. Varför slutade jag skriva
på riktigt. Att komma på det är att vakna.

This hurricane, I'm not afraid. This avalanche, I'm not afraid.

2011-10-28T13:31:00.003+02:00

Citerar alltså numera R.E.M-låtar och lallar runt på stan utan cigaretter, går förbi någon och någon som röker och förstår äntligen att jag är på den andra sidan av saken. Skönt är det. Hus som rasar i 4 av 5 drömmar, bygger fast det faller. Kollade upp det på någon lökig drömtydningshemsida och fick svaret att jag inte kan hålla ihop allt jag vill ska bli bra. Jag relaterar det såklart till kaoset och helvetet och pisspolisen som inte hjälper min mamma. Andas djupt ofta och jobbar på förskola. Jobbar på förskola och råkade säga till en liten tjej som stod och skrek "CYKEL!!!!! CYKEL!!! CYKEL!!!" att hålla käften. Inte så jävla pedagogiskt.

Fury fury monster

2011-10-18T15:53:00.007+02:00

Och kanske något om rastlösheten. Ja, vad skulle det kunna vara? Drar fötterna efter mig på morgonen när det inte är tillräckligt ljust ute, och drar också slutsatsen ibland att jag kanske är autistisk. När rutiner bryts eller när allt inte är i sin ordning blir jag väldigt arg. Det gör ju inget men tråkigt ändå. Bråkade med en kille på kulturhistorian för någon vecka sedan, han tyckte synd om "mannen" för att han alltid blir smutskastad när man pratar om historia. Till exempel när man någon gång under 1800-talet utförde experiment på kvinnor man inte trodde det stod rätt till med, om de var för arga eller självständiga, där man stympade kvinnan och försökte hitta djävulen i livmodern. Den här killen på kulturhistorian sa alltså detta:
"Man vet ju inte ens om det är sant, det kanske är en kvinna som hittat på allt det där." Varpå läraren betonar ännu en gång att photoshop inte fanns på den tiden, när vi kollat på bilder från operationerna som lämnar avtryck på näthinnan i form av uppsprättade underliv. Den här killen ville inte riktigt acceptera fakta så jag frågade om han brukade ifrågasätta huruvida folk sysslade med rasbiologi förr i tiden. Han sa att det är ju iallafall helt sant eftersom det inte handlar om kön.

Jag skrek plötsligt "Är du helt dum i huvudet." och sedan vet jag inte riktigt vad som hände. Release the beast vet jag att jag tänkte någon gång under debattens gång. Ryggdunkningar senare gick jag hem, arg och glad, bäst och med vässad tunga.
Look at that, va, se på fan.

Dolla dolla bill

2011-10-18T15:50:00.002+02:00

Tusen meter lång kö inne på Konsum, har räknat pengarna. 35 kronor kommer det kosta. En yoghurt och en liter mjölk. Framför mig en luffare med pantkvitton i händerna. Han för sig väldigt värdigt alltid tycker jag. Tappade min tia på golvet och han dansade runt tills den lagt sig, plockade upp den och gav den till mig på ett väldigt triumfartat sätt. Glad blev jag då och kom på att det är samme man som sjunger opera ibland på torget och ibland skriker "drrrrra åt helvete" fast med melodi när man går förbi honom vid fel tillfälle.

Anjoran

2011-10-10T22:49:00.005+02:00

Ibland när man märker att allt tappar färgen, ibland när man svimmar och ibland på hösten när det blir så jävla mörkt. Och en gång när Anjoran tog sitt pick och pack och drog tillbaks till Stockholm, fyfan vad Malmö blev grått. Och gick förbi ditt gamla hus på Friisgatan och pekade och sa; Fan det var ju ändå fett. Träffade din gamla sambo vid övergångsstället vid Konsum imorse och han hade skaffat jobb. Kom hem från skolan. Grät nästan efter två timmars letande i telefonboken efter någon som vill hänga med mig alltid; trots att jag ibland är ful och ibland är fin, ibland glad och ibland ledsen.
Det blir en tråkig höst, precis som den förra, skillnaden är bara att vi då hade det tråkigt tillsammans och söp bort oss på Babel och andra skitställen. Eller när vi gick till Debaser bara för att kunna svära åt äckliga snubbar. Det var kult.
Jag saknar dig.

And man, so small

2011-10-09T20:26:00.000+02:00

Totalt stillestånd.

Angeles

2011-08-30T23:15:00.002+02:00

När jag gick till skolan imorse var det en tjej som gick framför mig, hon knäppte likadant med fingrarna som jag gör när jag går, för varje steg och som att man räknar en konstig takt genom att tummen knäpper mot pekfingret, långfingret, ringfingret och sen lillfingret och sen på sporadiska sätt. Kanske är man inte så olik. Skrämmande tanke.

A little bag of cocaine

2011-08-09T19:12:00.004+02:00

Det här med förhållanden som man värnar om och det här med att det fortfarande finns kvinnor som vill inkräkta, var vi inte vuxna? Eller har jag fått det om bakfoten?
Den där respekten som ibland inte alls finns och som påminner mig om att det är en svår kamp att kämpa för kvinnor när man samtidigt vet att minst lika många av dem är exakt lika skeva som de flesta männen i världen, fast på ett hugga-i-ryggen-sätt snarare än att starta världskrig. Eller det är nog fel att kalla dem för kvinnor (kvinna: mamma, Nina Simone, Patti Smith) när den rätta benämningen på den majoriteten borde vara brudibrudar, tjejer, jävla as.

Ge mig gryning

2011-08-08T00:05:00.001+02:00

En gång skrev jag om mig och brushan som svarta får, och vi träffades idag över en kaffe och sedan på vår lillebrors 9-årskalas. Vi pratade om hit och dit och skit som ofta har en tendens att landa på vår dörrmatta. Mamma mötte mig på stationen igår och sa hjälp mig, det är inte många som fått det privilegiumet. Mamma är stark och mamma får vara svag sa jag till mina småsyskon när vi vandrade över det farliga tågspåret man måste korsa för att komma till badplatsen. Alla nickade och förstod vad jag pratade om, såklart, för bättre underverk till barn får man leta efter sa mamma också. Skriver fortfarande om oss alla som svarta får som en dag kommer bränna ner skiten och blir fågel jävla fenixar.

Den om kbt.

2011-08-05T15:02:00.003+02:00

Och jag sätter mig i väntrummet på vårdcentralen, har frikort nu så känner mig alltid stolt när jag inte behöver betala. Ropar in mig. Säger "Så, vem är Sofia?", jag skrattar och pratar om vad jag gör och hon säger att jag ska berätta mer om mig. Till slut säger jag att min värsta mardröm förutom tre andra saker är att jag ska bli galen, tokig, schizofren. Gravallvarlig berättar jag att det ibland känns så. Hon skrattar lite, och säger att de som tror att de är galna sällan är detta.
Det känns skönt. Det känns äckligt.
Att prata om mig själv som om det var synd att just jag föddes. Det är det inte.

Ofta skiner solen och allt oftare märker jag det.

Om en gammal gåva.

2011-07-20T11:48:00.005+02:00

Jag har börjat se foton i verkligheten igen, bara sådär plötsligt igår, stannade jag och kollade på en skitful vägg med en ros under och tänkte "Fan vad fint det ser ut här". Där stod jag och glodde i några minuter. Helt fantastiskt var det, tyckte jag. Uteserveringens gäster vid Moriskan kollade misstänksamt på mig men jag sket i dom. Såklart.

Herbie Hancock och en ultraljudsmorgon

2011-07-20T11:37:00.002+02:00

Gick till sjukhuset imorse, de hade precis börjat sätta upp alla grönsaksstånd på torget, vid statyn i mitten satt den där gamla galningen. Han har smutsig hud och trasiga kläder, en gång på Konsum satt han och sa drrrrra åt helvete till alla som gick förbi. Även mig. Idag sjöng han, och jag blev helt förvånad. Rösten var fin och klar och italiensk, han sjöng en operett där. Jag vågade inte kolla honom i ögonen egentligen men jag log lite. Sen var jag på sjukhuset. Ta av dig tröjan där inne så kommer vi snart, en sjuksköterska som hette Karin var snäll och leende och frågade mycket frågor. Sen gick jag hem.

Jag är så obotligt trött på Malmö. På gatorna, folket, frånvaron av riktiga vänner. Skitsamma ibland, men mest inte. Bor i stor och ljus lägenhet men det spelar fan aldrig någon roll när man inte har så många att bjuda på kaka och film. Jag och karln sticker till Gotland om några dagar, jag längtar ihjäl mig och hoppas att vi hittar en gammal lada där som man kan göra om till ett fint hus. Och där ska vi bo. Precis som i ELLE Interiör. Ibland önskar man det.

Man är stark när man måste, svag när man kan.

2011-07-09T16:16:00.006+02:00

Ibland berättar jag om kaoset för folk, om knutna nävar och söndersparkade revben. En mor som inte kan ta sig ur. En stängd badrumsdörr där mina två yngsta systrar håller emot och försöker hindra djävulen från att döda mamma. Hon ligger där.

Om häkten, misshandelsanmälningar som alltid tas tillbaka. En ros. En kram. En jag älskar dig och ska aldrig göra om det.
Det är inte min pappa.
Det är inte mina syskons pappa heller, han förstörde den chansen ganska snabbt.
Mina händer som håller om min brors öron, en dag blir det bättre, viskar och höjer teven. Vi kollar på Svampbob Fyrkant, han har en chef som är en krabba, min lillebror skrattar. Jag försöker skratta. Samtidigt flyger det stolar på nedervåningen.

Det lustiga med trauman är att man knappt minns dem, när jag läste psykologi ett tag så fick jag veta att det värsta tränger man bort, som om man vore medveten så skulle man inte kunna leva. Det är ganska många som säger; hade det hänt mig hade jag inte orkat leva.
Så många gånger jag gick ut för att dö. Slänger igen dörren bakom mig, inga kläder, springer ut i skogen, mp3-spelare i handen. Sitter på en sten och kan inte andas. Så många gånger jag inte kunnat andas. Gick på motorvägar mitt i natten och jag kände aldrig att det var kallt.

Det roligaste jag visste när jag var mycket yngre var att på den tidiga våren gå ner till bäcken nedanför huset, det var tunn is och bara någon halvmeter till botten. Min storebror och jag tog på oss gummistövlar och kofta, hoppade sönder isen tills vi kiknade av skratt och druttade i. En hink på sommaren med grodyngel i, under den stora eken grävde vi ned en liten låda med presenter och ett brev i, på den stod det "TILL VEM SOM HELST".

Pelargon.

2011-07-06T19:09:00.001+02:00

Solen skiner och det är finsk teve på teve, jag tänker på Mark Levengood. Kanske för att han är den enda finnen jag kan komma på.

2011-06-04T23:24:00.001+02:00

Och ångesten växer i takt med naglarna på mina fingrar. När de börjar bli långa så vet jag att jag inte jobbat på länge. Vilket leder mig till att tänka på ekonomin, som är värdelös som fan.

2011-06-02T20:31:00.003+02:00

Och slår mig själv om knogarna för att jag alltid vill att allt ska vara heligt. Som på bilderna jag tar. Som att krama kramar när det inte behövs. Som en flaska vin en vardag. Jag är en gammal krukväxt i ett fönster. Växer, typ. Vattnas, ibland. Jag är dålig på att vara bara det här.

I rymden finns inga mackor.

2011-05-23T12:52:00.004+02:00

En av mina käraste vänner Dani, som har någon version av aspergers, och jag sitter och pratar om "I rymden finns inga känslor" och säger att den är väldigt bra, och jag berättar att jag inte fattar varför folk tycker Bill Skarsgård är så snygg, varpå Dani säger; "Jaha, är det han som spelar mongot?"

Gotta love it.

Ett annat minne:

2011-05-21T20:44:00.002+02:00

Jag och brorsan ska köpa pariser-bullar (heter de verkligen så?) på Princess själva, vi är runt sju-åtta år och har fått pengar av mamma. Det kommer fram en tant som verkar lite tokig och hon frågar om vi är från Bosnien, eftersom hon har lagt märke till att vi inte är blonda utan ganska svarthåriga båda två. Vi säger nej men hon sätter sig vid vårt bord och pratar om att hon vill ta hem oss och bjuda på mat, Alexander och jag kollar på varandra och börjar blåljuga för tanten, att våran pappa är boxare och har tatueringar och ska hämta oss om en timme i stan. Vi säger flera gånger att vi inte är från Bosnien men då kollar hon bara på oss skeptiskt och viskar förklarande att vi inte behöver ljuga. Vi går därifrån och skrattar jättemycket åt tanten, som sedan sätter sig vid ett annat bord.

Ett minne:

2011-05-21T20:39:00.003+02:00

Jag är fyra år, pappa bor på Brogatan i Nässjö. Jag och brorsan ska spela in ett nytt telefonsvarar-svar. Pappa och vi två övar och övar, "Hej, här bor: Lasse, Alex och Sofia. Vi är inte hemma nu, eller vill inte prata med dig, så lämna ett meddelande! Hejdå!". Alla fyller i sina namn när vi spelar in, fast det blir fel hela tiden och vi skrattar på golvet och pappa låtsas att han är snubben från tv-serien Macken, och tittar vindögt och pratar med ett låtsas-underbett. Till slut blir det inget bra meddelande men jag minns att allt var roligt och fint och bra. Sen köpte vi en tårta och lyssnade på pappas dåvarande punkband, på kassett.

Still I'm not from Barcelona!

2011-05-06T15:04:00.002+02:00

Idag har jag inte gjort någonting. Punkt. Har glömt, än en gång, hur man skriver. Kul!

I won't be found

2011-05-06T14:39:00.004+02:00

Och du fanns egentligen inte längre men hur kunde någon veta det. Leva sitt liv i ett annat land och spinna nya minnen, färskare än de gamla om rullade cigaretter och polaroid-bilder från gamla Nässjö, på en veranda med min far som liten.
De säger att det är bättre att jag aldrig fick träffa dig men jag undrar om det är sant. Allt kanske är tragiskt ibland att dö i Barcelona, ensam i ditt hotellrum.

Gött snack

2011-03-31T12:57:00.003+02:00

Äntligen jobb. Ska skriva kontrakt idag och det är ju helt sinnessjukt, tråkigt bara att faktumet att jag försöker sluta röka tar udden av allting och gör allting lite gråare men jag tackar gudarna och om någon vecka kommer jag fatta hur stort det är!

När jag växt opp

2011-03-29T23:41:00.005+02:00

Fått jobb. Förtjänat jobb. Slutat röka, nästan. Förtjänar att sluta röka, nästan.
Pusselbitarna platsar bra i min hand och jag svär endast åt gubbarna som säger "Hej tjejjen!" på stan och låtsaspussar en och jag skriker efter dem att de är rätt så äckliga jävlar. Ibland pratar jag och Anjoran om att gå ut på krogen bara för att få slåss med någon ledsam jävel som bara råkar nypa en i röven, få banka in ett eller annat pannben. Hepp!

Snackar du om

2011-03-24T21:51:00.000+01:00

Aldrig svarar någon
Aldrig, svarar någon

2011-03-24T12:34:00.001+01:00

Det är för sant för att vara bra att jag har kollat på en ny lägenhet, den är stor och vit och jävligt fantastisk. Och dyr. Men fin. Så jag tänker kanske flytta in där. Nu kan väl alla andra pusselbitar falla på plats så man kan kanske äta frukost i ett kök och sova fina sömnar i stor dubbelsäng.

Skedasjälv

2011-03-22T23:45:00.002+01:00

En dag sa min vän att "nu går du och jag och köper Valeriana på Apoteket", och så gjorde vi det. Det var en dålig dag minns jag men ännu sämre blev den när jag kom på att jag är skiträdd för piller och inte ens kunde ta de där jävla ört-tabletterna som skulle göra mig lugn. Har jobbig känsla nu och antar att det beror på hundra tusen miljoner måsten. Det är jobbigt. Min karl spelar in med sitt band i en studio. Jag har ätit tre bananer och druckit Oboy, tänkt på att jag fortfarande är hungrig. Kollat på Plura på teve, Leif GW Persson var gäst och jag har alltid gillat honom, en gång hade jag en bild på honom i min plånbok. En dag tappade jag plånboken. Synd.

Tisdag

2011-03-22T17:33:00.001+01:00

På fredag får jag förhoppningsvis CSN's lilla månadsgåva och då ska jag fanemej köpa ett gymkort, sluta röka och färga håret så jag får ett jävla jobb.

In the whole world.

2011-03-17T13:28:00.003+01:00

Cykla till apoteket, det låg en död och påkörd råtta i mitten av vägen, jag var tvungen att stanna och kräkas. Jag gillar fan råttor mer när de lever tror jag, och håller sig borta liksom. I något rör till exempel. Idag har jag sökt tio jobb och gjort det helhjärtat, skrivit feta kärleksbrev till arbetsgivarna i hopp om att de ska se skiten. Sanningen är att om jag inte får något av de jobb jag sökt kommer jag söka upp varenda en av de där personerna bakom jobben och skalla dem. Men det är ju ingenting man nämner i en ansökan sådär. Hotas. Inte så populärt kan man tänka sig.

Cat-fan och hundra andra bandnamn.

2011-03-14T23:24:00.003+01:00

Vet inte hur man skriver när man är lycklig. Blickar upp mot de smutsiga husen när jag cyklar på kvällen, rundor i stan, ser bara ställen jag vill bo på, högt i tak och stora fönster. Ler ju för fan till och med när jag är själv. Löjlig men bra.

In the sun.

2011-02-28T13:31:00.003+01:00

Jag har världens bästa snubbe och jag har väntat länge på att få skriva det.

Twilights.

2011-01-31T18:00:00.002+01:00

Vaknar och det är måndag, inga tider att passa och ingen mat att äta. 10 minuter senare står jag utanför Ica, röker en cigarett och hatar att jag röker cigarett. "Haru nårra krrronerrr?"-tanten ser lite misstänksam ut när hon frågar mig just den frågan som jag har döpt henne till, har en söndrig skinnjacka och trasiga skor, jag ser nog inte så vettig ut. Kastar iväg ciggen sen och jag ser att hon tar upp den när jag går igenom dörrarna. Ser makaroner på extrapris och stoppar ner dem i korgen, när jag sedan ska betala har jag inte råd med dem. Går hem och äter storfrukost, läser tidningen utan att läsa den, ser en dokumentär om en fransk skådespelerska, dricker en kopp te. Blir rastlös. Tänker på döden. Att den alltid är närvarande men att man glömmer det och blir chockad när det händer. Så jävla orättvis när tågspår är kalla och andra dricker sprit i flera timmar till. Går till biblioteket fast kommer aldrig dit, lyssnar på instrumentaliska låtar. Åker till Paris fast ändå inte.

Beach, blum, bear.

2011-01-29T19:18:00.003+01:00

Delar med mig och är en god samarit, häller hälften av mitt dricksvatten på orkidéen som återuppstod.

Sigh.

2011-01-27T16:44:00.004+01:00

Så jag gick en promenad på 4 timmar, missade skolan, gick bakom ett par franska gubbar och tjuvlyssnade på vad de sa och jag behövde vantar för kallt var det ute och sol var det ute när jag tände cigaretten med tändaren såg man inte ens lågan för sol var det ute och jag gick och gick och en väktare gick efter så jag låtsades sno något inne på H&M och han kollade mina fickor och sen fick han skämmas. Lite kul ska man ju ha.

Furrrr.

2011-01-27T10:38:00.007+01:00

En jävligt dum grej, att ha en pälsjacka när man bor på Möllan och riskerar att bli nerslagen för just detta. Om de bara kunde ge mig två minuter att förklara att jag inte hade en enda vinterjacka i december, -10 grader fucking celsius, och med då endast 500 spänn på kontot och så dök den här tingesten upp på 70% på något gammalt hak och kostade då 300 spänn, vilket gjorde mig lite varmare och nämnas ska väl även att det verkligen är en fuskpäls. Vafan liksom. Ge mig en annan om det ska vara så jävla petigt.

If only I had a enemy bigger than my apathy.

2011-01-27T08:48:00.002+01:00

Vissa dagar man vill dricka cociliana till och kanske somna hela dagen och vakna kanske nästa vecka och kanske vara lite rationell någon gång. Bara få hoppas på att det befarade inte sker och försöka tro lite bättre om sig själv.

I.

2011-01-25T16:33:00.002+01:00

Och när snön låg som värst på Malmös gator såg jag en brevbärare på cykel som grät när han försökte komma fram. En mamma och ett barn skrattade åt honom.

2011-01-24T20:08:00.002+01:00

Och någon vände sig om och sa
ingenting varar för evigt och om det nu gjorde det
så vore det inte lika kul.
Jävla partypoopers.

At the zoo

2011-01-19T13:05:00.003+01:00

Drömde att pappa var Paul Simon och satt i fängelse, drömde att min karl lämnade mig för en gammal grannjävel, drömde att jag åt pizza. Feber.

What a beautiful face I found in this place.

2011-01-18T22:11:00.003+01:00

Det är så mycket som är glömt till att göras. Längesen man såg en lektionssal, längesen man skulle skriva någonting om sig själv och man har glömt vad det egentligen är man gillar att göra på fritiden. Fritiden, en jävla deg av tid som man inte riktigt förtjänat när man inte jobbat på hundra år eller läst en bok på något färre år. Ibland skäms jag men mest inte, ibland behöver man bara vakna och vakna och vakna och kanske skriva en stor lista av saker man borde göra som man sätter på väggen. Människor tävlar i att må dåligt och jag var stolthetens ryggrad när insikten kom att jag inte vill vara kvalificerad i en sådan tävling, klippte band och klippte naglarna sedan.
Min mamma tackar för att jag finns och jag tackar henne för samma sak genom blyga sms, det är bra så.

Ett öppet brev till alla försäljarjobb på Arbetsförnedringen

2011-01-18T20:12:00.001+01:00

FUCK YOU.
Bläddrar igenom fyra sidor lediga jobb i Malmö, och kommer fram till att 90% av dessa är låtsasjobb dvs försäljning av diverse "produkter" eller "tjänster".
Ingen har råd att köpa saker eftersom det inte finns några jobb, så ni behövs inte!
Dumma fan! Förlåt för att jag skrek.
Mvh Skurk

Elefanten

2011-01-13T22:41:00.001+01:00

Som att bo i ett hem man inte är välkommen i, åter igen, min vän.
Fan jag hoppas det jag säger kommer make sense någon gång kanske inte än.

Be bold and mighty forces will come to your aid.

2011-01-13T20:23:00.004+01:00

Okej. Cysta. Hur fan hanterar man det? Vet inte. Vill ju bara ha det jävligt gött, göra fina grejer och kanske dricka bärs ibland. Skurken är en dagdrivare, Skurken är värdelös, Skurken är bitter.. Nej, Skurken funderar bara ett jävla tag på ett riktigt bra drag. Triumf-kortet liksom.
Ofta tänker jag att snälla Gud ge mig lite flyt, Amen och tack.

2011-01-13T12:35:00.000+01:00

Sjukhus nästa. När blir man frisk tänker jag ibland, aldrig svarar någon.

You're my river running high, run deep, run wild.

2011-01-12T19:08:00.004+01:00

Och det var en kommentar av T-won som fick mig att fundera på att skriva igen (tack!). Hela dagen har jag tänkt på att skriva lite igen. Livet och striden va! Jag fick CSN idag, grät vid automaten när en 500-hundring kom ut. Köpte en bok med en räv på, hoppas den ska trigga igång den tänkande delen av min hjärna, vilken inte är så stor längre sedan jag gått i hiphop-skola i nästan två år, ett hjärndödande tidsfördriv. Är trött på att vara trött. Annars är det bra.
Annars är det nästan bra.
Köpte Aluma på vägen hem från bokhandeln, jag vet att det är dumt att favorisera säljarna men en av dem blir jag alltid extra glad i hjärtat av att prata med, och bjuda på 20 extra spänn när jag köper tidningen och ber om att inte få växel tillbaka. Hon berättade om nästa nummer och att den bara ska vara inriktad på anhöriga till de hemlösa och missbrukande, jag sa jag ska köpa den och ha det bra, köp en kaffe så du inte fryser fast.

2011-01-06T20:51:00.002+01:00

2011. Hoppas det blir bra.

2011-01-02T20:41:00.000+01:00

I'm not such a good lover

2010-12-11T16:05:00.002+01:00

Här sitter jag med ont i halsen och röker cigg, ett jävla snedsteg om jag får säga det själv och det får jag ju oftast. Igår damp det ner ett brev från Skånes Rikshospital i min brevlåda. Där stod det att jag ska på ångestanalys, typ. Det ska bli spännande, se hur sjuk i huvudet man egentligen är. Hoppas de säger att jag är bra ändå.

I didn't walk for the sea.

2010-11-30T01:27:00.002+01:00

Självförakt, åh ack självförakt. Idag var jag hos en sjukgymnast, hon tejpade min ena fot och sa att jag hade fina fotleder, hon var snäll och sa att hon kunde skriva ut vad jag ville. Eller nej, det sa hon nog inte. Gick till skolan efter det, där var gamla hiphop-gubbar som inte vill arbeta. Jag drack två koppar äckliga kaffe och påmindes om varför jag slutade med den skiten. Återfall tre gånger i veckan, minst. Imorgon ska jag på yoga, jag och Annie har blivit hälsosamma. Eller man vill ju tro det iallafall.

Åh, mamma ge mig gryning.

2010-11-20T17:56:00.005+01:00

Igår var jag och Annie på Debaser, det var gubbrock på scen och gamla som vi är tyckte vi att medelåldern 50+ var jävligt skön. Där satt vi och filosoferade och blev packade på öl och drinkar, fram ur dimman trädde två yngre stockholmare som vi skrämde iväg genom att prata om tråkiga saker som de inte ville prata om då de försökte få oss att berätta vad vi gjorde annars och bla bla bla. Vi ville leka leken "Om jag hade pengar skulle jag köpa..", de pallade fem minuter och sen gick de. Då high-fivade vi och skålade för bittra tider. Vidare i snön och till två andra ställen, dansade till dålig musik och hade det riktigt gott. Hem i en onådig fylla och Miami Vice. Drog slutsatsen att vem fan bryr sig egentligen, somnade som en kung.

Efter solsken kommer stolsben.

2010-11-04T19:05:00.002+01:00

Frysen: tom
Kylen: 1 burk räkor, lite yoghurt, lite mjölk

Livin' the good life! På onsdag drar jag och min vapendragare ut på turné, vi ska lifta. Något som jag är jävligt skeptiskt välkomnande till, det kommer ändå bli fett. Vi ska hinna med; bärs, rockers, slagsmål och Stockholm.

Ett gött ljug.

2010-11-03T16:34:00.002+01:00

Ett uttryck som ofta nämns här hemma, oftast i samband med att Roffe säger något som låter som osanning. Det har varit sol ute idag, kändes gött att leva.

SINCE I HAD SOME FUN

2010-11-02T21:15:00.004+01:00

Läste en artikel för ett tag sedan, den handlade om reklam som riktar sig mot kvinnor. En grej som är gemensam för alla dessa reklamer är ju att de är så jävla äckliga. Tror de som gör reklamen på riktigt att någon skulle fucka ur i affären för att en tampong av något töntigt märke har kommit ut? For realz, man?

Korvar och tjack

2010-11-02T13:17:00.002+01:00

Röker en cigg i soffan bredvid fönstret. Mitt rum har blivit inrökt på bara några veckor, kan inte hjälpa att det är så jävla kallt ute och att obesvarade sms är en drivfjäder till rastlösheten. Jag undrar om det finns just ett syndrom som är benämnt som rastlöshet? Isåfall besitter jag den. Tar hand om den. Skäms över den. När det inte leder till någonting produktivt, en av de månaderna när det inte händer någonting, varken i hjärna eller hjärta. Önskar det vore lite sol ute. Önskar det vore något bra på tv. Eller önskar att det kunde gå upp för mig vad man gör. JuJu och jag pratade om Christiania, att det inte alls är så fett som man har fått för sig. Jag nästan hatar Christiania. Numera.

Sitter fast.

2010-10-29T15:20:00.002+02:00

Och Grow sa till mig idag att hon inte trodde på tid, att den kanske förgör oss mer än vi vet om. Kattungen som är kvar här hemma har vi döpt till Heman. Efter He-man. Fast på svenska.

För sant för att vara bra.

2010-10-29T15:04:00.001+02:00

Det tog mig lång tid att klura ut.
Den unga tjejen pratade med den gamle narkomanen utanför Ica och när hon gick sa han "Tack så mycket, hjärtat!" och männen på bänkarna vid tjackparken satt och bläddrade i systembolagets sortimentkatalog där i solen och sa till varandra att den här är nog fin! Den här är nog fin! Den här är nog väldigt fin!

I give it back, cause nothing here was ever mine.

2010-10-21T19:28:00.005+02:00

Jag undrar hur mycket mer det krävs för att jag ska ge upp, jämför mig med en stenmur, den enda skillnaden är att jag inte har fattat hur långt ner i skiten jag har placerats. Bygger egna murar fast utav gamla cigarettpaket och stulna tavlor, oftare än sällan ser jag skåror i mitt eget ansikte, när blir jag gammal. Blir jag gammal. Pratar aldrig om tiden på det sättet, kommer ihåg en fröken jag hade i lågstadiet som bad hela klassen skriva varsitt brev till oss själva om tio år, minns bara att min penna inte ville ge ifrån sig någon blyerts.

Jesus, he knows me.

2010-10-18T12:35:00.004+02:00

Lyssnar på Simple Minds. När vi åkte folkan genom Sverige förr så spelade vi Simple Minds på kassett och papa sjöng Belfast Child som en rockstjärna kommer jag ihåg och det är inte mycket jag kommer ihåg egentligen. Ciggen på morgonen, nycklarna till dörren och lite raptexter.

Sans soleil.

2010-10-17T23:52:00.007+02:00

Promenerade på Nobelvägen innan, det var två killar som gick framför mig och de pratade om roliga saker man kan säga till människor man inte tycker om, den ena sa "Möblerar om ditt ansikte som Picasso" och då skrattade vi. Fast jag gick ju inte med dem.
Köpte en munk på Handlarn och efter några tuggor smakade den lite konstigt så jag slängde den, trodde jag hade blivit förgiftad. Får för mig det ganska ofta. Sen gick jag vilse och trodde på RIKTIGT att jag hade blivit förgiftad och förvirrad men det visade sig bara vara det sistnämnda.
Kom hem, Basti och Castro gjorde något kreativt och sen frågade vi Castro om han hört någon av oss som bor här säga något som inte innefattar låtsas-prat och han sa nej, och sen sa han att han inte hört oss ha en riktig konversation. Då high-fivade vi.

Även det här är att låtsas, ett jävligt tungt lass att bära, en annan femma.
Allt är sjukt. Allt är förgiftat. Jag önskar jag vore lite bättre på att vara bättre.

För ingen tror att dom är nåt, där jag kommer ifrån.

2010-10-13T21:22:00.003+02:00

Jag och Anna satt och fikade i två timmar på Simpan, det var gott i solen. Det kom en tant och pratade med oss, frågade om även tanter kunde dricka sitt kaffe där och vi bjöd in henne men hon sa bara att nu var hon så ensam när alla inte längre var kvar, inte ens hennes katt. Sen tackade hon för att vi pratade med henne och vi tackade henne för att hon pratade med oss. Vi gick hem och sen gick vi ut och köpte en skiva som vi väntat på, åt tårta och lyssnade i andakt. Det var fint. Pratade med en göteborgare som sa att han kan nog inte lyssna på den än, då kommer han längta efter stan han föddes i. A Järntorget state of mind står det tatuerat på han. Fint är det också.

Zebra

2010-10-11T23:07:00.002+02:00

Plockar upp en femtioöring från marken att spara för regniga dagar, även på en solig. Köper en kaffe en annan dag och försöker hänga bort måndagsbluesen med fina vänner och mycket mat. Aldrig mer måndagsblues. Aldrig mer en blues på en måndag.

2010-10-10T19:07:00.001+02:00

-Du har kiwi-ögon mamma.
-Du har träd-ögon. Sådana årsringar som räknas, fast i ögonen.

Master of none

2010-10-10T03:14:00.004+02:00

Sover i ett hörn, möblerar om, känner mig inte hemma. Blickar är laserstrålar som vill få mig att skämmas, det handlar mycket om det nu förstår jag. Flykting av väderstreck blir jag och katterna snart igen, kryper i mina klaustrofobiska ådror.

Brutna ben gör ont.

2010-10-05T22:48:00.007+02:00

Vi har båda saker att säga men allt jag säger låter fel och hon säger jag mår så dåligt, jag säger och katterna de bajsar överallt, jo det gör de allt. Hon säger livet är svårt nu och jag säger jo och katterna bajsar överallt, i allas rum. Hon säger jag är så trött. Jag säger jag också. Städar ändå säger jag, och dammar och diskar. Mamma säger att min lillasyster blir mobbad i skolan, och slagen. Hon säger att hon inte orkar mer och när ska gudarna förstå. Jag säger vi kanske måste avliva katten snart tror jag. Mamma säger nu ska jag handla på Willys och jag vet att hon hatar Willys. Och jag gråter sen men inte då och undrar sen tolv år tillbaka när allt ska bli okej. Och sen somnar jag framför teven med kattungarna bredvid mig.

2010-09-21T20:07:00.001+02:00

”20.
”MEN JAG MÅSTE HA NÅN SÄKERHET, JAG
MÅSTE VARA TRYGG!”
”Det är bra att en del andra inte tänkte på det viset.
Det är tur att inte Van Gogh tänkte på det viset.”
”VAN GOGHS BROR GAV HONOM GRATIS FÄRG-
ER!” sa grabben till mig. ”

Solskensblundare och stolsbenspundare

2010-09-21T19:25:00.001+02:00

Basti bankade på dörren halv nio, jag hade glömt bort varför jag hade ställt alarmet. Vaknar alltid så, att varför i helvete ringer klockan, oftast hinner jag inte komma på det innan jag somnar om. Skolan, dricka te och planera installationen. Gå hem, solen sken. Jag och Basti rökte två cigg var på en bänk i Jesusparken, gött var det. Fåglar och hundar.

Visst känns det fint att va vid liv.

2010-09-20T23:35:00.002+02:00

Shit. Man trodde inte det kunde vara så här bisarrt. Dagen har varit mörk och jävlig och manifestationståget genom staden, trummorna och kampsångerna, folk hejade på i sina fönster. Emellan musiken och slagorden låg det en jobbig tystnad över alla. Ilskan, va? En trebarnsmorsa skrek i megafonen och var förbannad, hon sa att det är nu det kanske börjar.

En om Wacksjö, 2007

2010-09-18T02:07:00.000+02:00

clear eyes innan ingång och springa runt i
yran i värmen i roadlake och det brukar vara
juni, juli eller vår, oftast
glömmer jag konstant regn och våld på gatorna eller
alla ligor som binder ihop stadens kretslopp i ett nät
spindelnätet där vi fastnar och stannar och fastnar och
jag sa alla vänner är där jag sa alla vänner väntar där,
kompis vi går hem över höstvägen och jag pekar kanske på balkongen
berättar om elden (El fuego) som väckte oss en morgon
eller spanjorskorna som stormade in lägenheten en annan
vi tar svängen förbi shell, dalbo och apoteket när vi har nya papper
och sen korsa de gamla tennisbanorna och fotbollsplanen
minns en granne som gav mig pengar till mat en gång hon var från iran
och kallade mig dotter
inte för att hon var tokig utan
för att vi bodde i Araby.
skit i bomberna i trappuppgångarna eller yxorna i dörren
de som spelar spelet spelar själva
vi äger gatorna här. eller; vi ägde gatorna där.

Zissou

2010-09-17T17:59:00.003+02:00

Det regnar ute och min katt är sjuk. Solen skiner lite men min katt är fortfarande sjuk. Försöker mata kraken med skinka men hon säger nej, lilla Alice. Idag när jag var ute och gick så såg jag en hund sitta utanför Myrorna, den hade kläder på sig och såg ledsen ut. Jag kollade på den och såg också ledsen ut, tänkte att hela världen kan man inte rädda alltid, eller förresten, inte ens Sverige kan man rädda någonsin. Sverigedemokrat efter sverigedemokrat, krossar skallen på asen i tankarna, skriker bara nassesvin på riktigt när vi höjer nävarna. Jag hatar politik. I Wacksjö bodde det en snubbe som brukade stå på Speakers corner med en skylt i luften där det stod "POLITIK ÄR HORA". Jag tycker som honom.

All grown up, still don't know what.

2010-09-15T17:10:00.002+02:00

Tappat tråden, vad har jag egentligen att säga er?

Vill kanske prata om sjukhusbesöken men pallar inte, vill snacka om morsan men vet inte vad jag ska säga, vill berätta om att jag tänker rösta även att verkligheten är så jävla depraverad att det inte går att göra någonting åt den. Men vet inte vad jag vill säga er.

September moon.

2010-09-04T14:39:00.003+02:00

En annan dag kan jag berätta om hur sjuk jag varit, och hur nära fucking döden har känts när jag vaknat 12 och inte kunnat gå ur sängen förrän 16. En annan gång fan. Idag letar jag efter en känsla jag vet har funnits förr, när hösten kommit och man varit 17 bast i mössa och lyssnat på Tingsek och druckit te och varit allmänt gay. Rökt en cigg i solskenet och det är sådär kallt fast varmt. Den känslan. Mysig och jobbig. Fet men tunn. Jag försöker hitta grejer att känna som jag känner igen, just nu är det bara hålet i magen som känns. Och kaffet när man luktar på det och vet att man inte ska dricka det. Sluta dricka kaffe. Vilket jävla påhitt va.

EN MIDSOMMARNATTSDRÖM OCH MDMA

2010-08-23T13:11:00.003+02:00

Dricker ljustbrunt kaffe, lyssnar på mjuk musik, skissar donuts stora som bildäck. För någon vecka sa Irani att såhär bra vänner får man fan inte ha. Jag instämmer och tackar gudarna för Irani, Enid, Polacken, Koppar-Roffe och alla hans göteborgare. Var i helvete höll ni hus förr? I fredags drog vi på en fest vi inte var välkomna på och det kändes konstigt att plötsligt vara 15 igen när alla lämnade rummet för oss härjare. Där satt vi och drack sangria en stund och sen tog vi oss ut på gatorna. JuJu ramlade in i en vägg och Enid ville äta chicken bits, när alla andra bangade blev han skitsur och fortsatte vara sur tills på söndagen. Vi hamnade på en efterfest med snälla punkare. Glömde all sprit där. Jag och Enid gick och hämtade den dagen efter och crunkade upp med cola och rom hemma, lyssnade på Håkan Hellström och såg fan inget fel i det.

Hide away, wide awake.

2010-08-08T23:13:00.004+02:00

Skurken är såhär och såhär. Vem fan vet hur jag är.

Min mors vackra skalle.

2010-08-08T20:49:00.006+02:00

Min mammas huvud är fullt av fina saker, hon berättar om hur hon fortfarande kan fantisera ihop en historia om att hon har en tiger som husdjur och att de sitter och dricker te tillsammans och att tigern kan prata. Min mamma har inga fördomar, och om hon skulle ha några så dödar hon dem gärna med lite mer kärlek. Min mamma älskar inte alla men hatar ingen. Min mamma pratar om himmelen som något vemodigt, att när man står där så liten så är allt väldigt sorgligt. Min mamma vill bygga ett stort hus och starta katthem för alla katter som inte har någon att vara hos. Min mamma är inte rädd för något. Min mamma är solbränd året om. Min mamma är tunn som en fågel.
Någon sparkade på min mamma, eller nej, de var två. Den tredje stod med foten på hennes huvud. Hon mindes att alla tre hade haft så fina och vita skor på sig. Hon hade sagt att de måste visa respekt, de hade frågat om cigaretter och min mamma sa att hon inte rökte. De hade kallat henne fula saker. Min mamma låg i en tunnel i äckliga Linköping, någon hade ringt ambulans och legat brevid henne tills de kom. Min mamma ringde hem när hon hade fått tillbaka medvetandet och skulle röntgas.
Någon sparkade på min mors vackra skalle där hon tänker fina saker om folk och att hoppet fortfarande finns kvar, trots att livet är ganska fult. Någon sparkade på min vackra mammas huvud och jag förstår inte varför.

Hoppar jämnfota och dricker öl.

2010-07-28T18:09:00.002+02:00

Louie -Vi gick förbi kuken* och ringde er sen och så satt det en liten familj där som satt och upprepade ordet "snoppen" flera gånger när jag hade sagt "kuken".
Alejandro -Det var ju för fan ett gäng med tjackisar.

(*vattentornet i Malme)

Pass me by

2010-07-26T19:44:00.003+02:00

En helg i fyllans tecken var det, hemma från Gotland och tillbaka i smutsiga södern. Värmen äter upp min hjärna så ingenting viktigt blir egentligen sagt här men man kan ju glädja sig med att inte allt är tråkigt alltid. Sangria och en lumberjack-jacka på äventyr i staden, full på en öl, hög på en spliff borde heta full på en öl cp på en sangria. Ramlade hem någon gång efter stadsvandringar och "Hej fan det var längesen!" till höger och vänster, slapp hamburgare på balkongen och massa konstiga folk i vår soffa. Vaknade i en dimma och fann i varje hörn av lägenheten människor som sov, jag gjorde kaffe och sen började de andra också komma till liv. Koppar-Roffe hade brytit foten och hoppade runt här hemma och sa att kryckor är för bögigt, det kan man inte ha. Cyklade till akuten istället, bra jobbat. Mina fina göteborgare var här och förgyllde även de helgen med sin närvaro, Alejandro och Louie var som bill och bull. Vid ett tillfälle stod de ute på balkongen med varsitt glas vin i handen och kollade på solnedgången, efter en lång och till synes fin tystnad säger Alejandro med mjuk röst:
-Det är stunder som den här.. som man vill glömma.

I'd rather gather

2010-07-21T00:45:00.002+02:00

Pratar med folk från hemma, det ringer i telefonen och de berättar vad de har gjort och jag berättar i min tur vad jag gör. Bränner upp halva håret när jag tänder ciggen med stormtändaren, det gör ingenting. Längtar hem, längtar inte hem.

Du är en riktig kompis, kompis.

2010-07-19T11:25:00.003+02:00

Ringde Irani igår, hörde han legat på sjukhus ett tag så ville veta statusen, han sa att jag var en riktig kompis, jag sa; alltid en riktig kompis, kompis. Sen somnade jag. Går upp tidigt, långpromenad längs havet. Det blåser så jävla starkt här och farmor berättar att det var storm här en gång så vattnet steg flera meter. Det är precis där vi går och jag tänker mig att en skitstor våg kommer och sväljer mig, man får fan inte tänka så men ibland är det svårt att inte. När vi går där tysta tänker jag på hur lite pengar jag har och hur ofta det präglar mig som person, mer än cigaretterna jag röker eller kaffet jag dricker, jag kan inte vara en fin människa att ha omkring sig. Lånar pengar till hyran och blir en knähund, det är inte sån jag är egentligen tror jag. En gång tjänade jag jättemycket pengar men det var längesen, men jag minns att jag ville ge tillbaka allt jag lånat av mina vänner så jag bjöd dem på allt jag såg, fika, kläder, öl och cigg. Då var jag lycklig i hjärtat ett tag. Sen tog pengarna slut och det blev likadant igen. Det är en äcklig grej, pengar. Får en att göra dumma grejer, tänka dumma grejer. Det är 11 dagar kvar tills hyran ska vara inne och jag har 300 kronor, plus en trisslott. Hur man löser den ekvationen vet jag inte.

I wish I had a suntan

2010-07-18T14:41:00.002+02:00

Var uppe länge i gästhuset och kollade på läskiga filmer med brushan och hans flickvän. Gick och la mig och sov i 11 timmar, vaknade ganska arg. Jag borde inte sova så mycket har jag kommit på, drömmer för mycket och verkligheten blir ganska så skev när jag väl är vaken. Sju timmar max från och med nu. Solen skiner nu och jag tänker skriva den där boken men vet inte riktigt hur man börjar. Bara köra va! Hemlängtan fast ändå inte, vet inte riktigt var man ska längta om det inte är något bra man faktiskt längtar till. En evig önskan om att allt ska lösa sig, lärdomen av ett exempel men fortfarande inga pengar till hyran.

2010-07-18T14:38:00.000+02:00

A call to arms

2010-07-17T21:51:00.003+02:00

Gotland. Åskan höll hov i sju timmar och strömavbrottet lös med sin närvaro (haha). Farmor säger att jag är vacker, och du vet väl det, att du är vacker? Jag skrattar och säger hon är tokig. En gång fick jag höra att jag är lik henne när hon var ung, det stämmer nog inte. Hon såg ut som någon slags filmstjärna med rakt svart hår och lugg. Ett oskevt leende, alltså inte som jag som inte vet riktigt hur man ler när man ler. Konstigt det där.

Rövarkungens ö.

2010-07-13T22:09:00.003+02:00

Hos mamma, första stoppet och det viktigaste. Vi träffas vid stationen och det blåser varmt när jag hoppar ur tåget efter en rocky ride. Lilla fina mamma med sitt svarta hår och alltid solbränd står på perrongen och en gång fast inte denna var hon så himla ledsen och jag tänker alltid på den gången, hon grät mycket och jag också, det var vinter nästan. Nu går vi genom Linköping och sommaren, två starka fåglar kanske. Hon bär min väska och det är klibbig luft. Jag känner igen den här staden. På tåget läste jag en bok som hette "En ny jord", den förklarade ganska mycket och jag tänkte att jag måste verkligen läsa ut den här. Att den skulle hjälpa mig. Jag gav den till mamma istället och tänker att jag får ta min skit senare, vem fan bryr sig om en skurk. Ser nya lägenheten, kokar upp massor av kaffe, lyssnar på Nationalteatern. Mamma har solen i ögonen och jag vet att hon hatar det här stället, att hon inte känner sig hemma. Vi gick till IKEA och köpte mjukglass, hittade en tjuga på golvet där inne. Berättade för min mamma hur man snor en cykel enklast och propsade på att hon skulle skaffa en bultsax, hon skrattade åt mig. Efter regnet och åskan gick vi ut på en lång runda. Pratade om gränsen mellan geni och galning, om hur man inte dagdrömmer som innan, om hundar, om det skeva samhället. Fan, vad jag har saknat henne.

First step

2010-07-13T08:17:00.001+02:00

När Persbrandt flyttar ut så flyttar bästa Basti in, det blir superfint. Idag sticker jag, resan genom Sverige, ska försöka hitta mig själv någonstans mellan mammas hem och Gotlands skogar, palla åka till Indien för att göra det.

2010-07-12T18:04:00.003+02:00

Svettas, duschar, svettas mer. 35-gradig värme och kvava rum. I helgen lekte jag mingelfotograf, först var jag arg och sen var jag full, men det slutade väl lyckligt. Mötte upp JuJu efter efterfesten med folk och folk, klockan halv sex. Där var även Farre, stenad och go. Vi ramlade hem allihopa och kollade på Men In Black 2. Somnade, vakna, somna, vakna. Jag är ledsen över att jag inte är så rolig, och att alla mina vänner verkar vara roligare. Så de nya vänner jag har väljer de gamla vänner jag har och där sitter jag ensam och utvecklingsstörd. Det är en tråkig känsla.

Hur högt?

2010-07-09T12:23:00.002+02:00

Igår packade vi ihop oss för en angenäm stund vid havet, stannade på Hemköp och valde omsorgsfullt frukt och bullar, eller JuJu gjorde, jag rackade bara en burk fin-kattmat ner i väskan åt vår nya vän Hallis (Alice eller Chalice, det ändras från dag till dag). När vi kom till Bo01, det flådiga området i Malme där det bara bor rikemansmän och kvinnor i de sjuka husen med minst fyra meter i takhöjd, så träffa vi på Persbrandt och hans polare Sven, de hade köpt en vattenmelon som vi fick äta av. Sen började det regna. Vi blev arga och svor över antiklimax, åkte hem och grillade på vår fattiga balkong. Koppar-Roffe har köpt en bucket-grill som han berättar för alla om, det är en helt vanlig grill, fast man kan bära den som en liten hink. Hi-tech. Persbrandt och Sven pratade om massor med roliga grejer hela kvällen och jag och JuJu bara satt och skrattade gott. Det var fan längesen man gjorde det. Sen hooka jag upp med min nya kompis Iraniern vid torget, vi snackade om ett äventyr och jag tyckte vi skulle åka och nattbada, så vi cykla som tjuvar i natten tillbaka till Bonollett och stod och fega på bryggan jättelänge. Jag och Nando stod bara halvvägs ner i vattnet och till slut hoppa Iraniern i. Sen banga vi ur och gick upp och rökte några cigg. Iraniern berätta att han hade rånat ett kid när han var åtta bast, han sa att det inte kändes så bra så han gjorde aldrig det mer. Vi cyklade tillbaka till stadskärnan och Nando drog hem, jag och Iraniern gick på mer äventyr på Möllan. Fram och tillbaka uppför gatorna och pratade om psykoser.

"Vi måste bara hitta lite delar, det är jobbigt."

2010-07-06T19:57:00.002+02:00

Persbrandt och hans polare satt i köket framför Persbrandts dator och pratade om någonting, jag och JuJu fattade ingenting och frågade vad de gjorde, de svarade att de skulle bygga en grej och att de måste hitta massa delar. Vad de ska bygga vet vi inte, jag gissade på en bong, men då skrattade de bara och sa najje, ente riktigt.
Första gången jag snackar med Vobo på ett halvår, herregud vad livet blir konstigt utan byggstenarna man hade en gång. För fan.

I'm caught in the grip of the city Madness

2010-07-05T04:11:00.003+02:00

Min förra kamrat och trogna självmedicinering har svikit mig och nu tror jag vi får hålla oss på två olika håll, tills vidare.. kul med psykos. Sov till 5 och vakna i något snurrigt solsken, jag och JuJu rökte några cigg och sprang sen till bussen för att ta oss till Värnhem med uppdraget att köpa klänningar. Mystiskt kan tänkas, men vi planerar ett sociologiskt experiment. That's that. Vi köpte frukost på Hemköp och vid 19.30 hade vi vår frukostbuffé klar, sen kom Ralphie och hans polare Senegal hit, vid 00.00 så satt vi i bilen på väg till hamnen, badade i becksvart mörker, Ralphie skrek att det fanns hajar i vattnet och jag blev jättearg. Kom sen på att vid Segevång finns det en utomhusbassäng som man lätt kan komma in till om man pallar klättra lite, så vi styrde dit och väl framme låg bassängerna som ett jävla filmlandskap framför oss, vi liknade hela händelsen med någon random college-film och softade där i vattnet i någon timme. Nu är det ljust ute.